Gotland, Augusti 2023

2020 och 2021 planerades frieri på Gotland, 2022 och 2023 var det Milano’s tur. En kombination av 2 veckor i Sardinien som brände hål i fickan samt en människa som ibland velar utöver det vanliga gjorde att vi återigen reste tillbaka till Sverige, icke förlovade.

Jag berättade om mitt nederlag för min familj och min kära mor drog mig lite lätt i örat och hjälpte mig till att sätta en plan i verket - Om en månad blir det frieri på Gotland. I Fröjel, på kastalen, ett par hundra meter från vårt familjehus där vi spenderat varje sommar. Gotland visade under de första 4 dagarna sin vackra sida med åskväder som fick Gotlandsbåten att stanna på ön, regn och blåst men TVÅ attrapp-ringar hade inhandlats. En första hos en gotländsk juvelerare och en andra som jag hittade i en låda hos en keramiker helt gjort i lera. Ringen gjord i lera fångade mitt hjärta.

Fredagen den 4 augusti kom. Fisk från rökeriet inhandlades, mitt brorsbarn Adrian och Pappa begav sig ut och plockade blommor, Mamma, våra kära vänner Julia och Simon dukade och lagade mat och jag och Julia satte oss i bilen för att “Handla det som saknades till marängsvissen. Julia anade redan ugglor i mossen, kanske var det min nervositet eller faktumet att jag varit väldigt tydlig med att - Nej! Det är bara du och jag som ska handla - Julia och Simon får inte följa med. Efter några minuter i bilen (kändes om 2h) var vi framme i Fröjel. Vi ställde bilen, gick den vackra promenaden, upp till kastalen. Det var solnedgång, och allt kändes rätt. Ärligt talat kommer jag inte ihåg bilresan tillbaka men vi var nyförlovade och nu njöt vi av champagne tillbaka i huset. Ett par timmar senare var vi i Visby på Villa Alma där jag sov min mest rofyllda natts sömn någonsin. / Julius

New York, September 2023

Jag har alltid vuxit upp med en flickdröm om att förlova mig i New York efter jag, Vilma och Ida tvingade mamma att berätta om pappas frieri i Central Park om och om igen. Så, när jag fick reda på att Julius planerat att köpa ringarna från juvelerare i New York, slogs min dröm in. Vi bestämde oss för att åka dit och hämta dem för att också få dagar ihop med Julius syster Fanny, som blivit en av mina absolut närmsta personer i livet. Efter många år som New York-bo levererar hon alltid ett perfekt excel-schema med tider att förhålla sig till, aktiviteter och restauranger som är något av New Yorks bästa utbud, för att vi bara ska kunna njuta och slappna av. Om det är något Nordmarks är experter på är det struktur och stora gester till deras älskade.

Vi kom fram i Brooklyn tidig natt, efter vilket känts som en evighet i tunnelbanan som Julius envisats med att vi skulle ta från flygplatsen, “Kom igen, vi får uppleva New York på riktigt, det är mycket roligare” medan jag vouchat för taxi, och en jetlaggad och hangry Julia är inget att leka med. Men som jag gör bäst, litar jag självklart på Julius alltid existerande positiva energi, och när vi gick upp från tunnelbanan i ett pulserande New York, mötte upp Fanny, satte oss ned på The Fly och beställde in varsin chicken sandwich in The City that never sleeps, var all oro bortblåst. 

Julius hade bokat upphämtning av ringarna dagen efter, och på morgonen tog vi en promenad till Shelsky’s för att beställa varsin bagel innan jag och Julius promenerade vidare till Tribeca, Manhattan. Över Brooklyn Bridge ökar pulsen och alla möjliga tankar flyger runt i huvudet, tänk om inte ringen passar? Juveleraren sa ändå på telefon några veckor innan att jag borde gå ner en hel storlek, samtidigt som jag ett antal nog för många gånger lyckas att stanna Julius för att ta en bild på utsikten och oss (kreatören i mig lämnar aldrig oavsett sinnestillstånd). När vi hittat rätt adress går vi in i en smal typisk New York-trappa och hamnar hos en mäklarfirma, vi har kommit helt fel. Men efter något förvirrande samtal förstår vi att Juvelerar-studion ligger i samma byggnad, vi blir eskorterade bakvägen, genom kontoret och alla anställda till att äntligen får träffa den rätta personen som har våra ringar. Vi sätter oss ner och med skakiga händer öppnar vi upp boxarna, ringarna sitter som en smäck. / Julia